I samklang!

Om du går ut i skogen där det är alldeles tyst där fåglarna kvittrar. Ta dig dit en stund med sinnet. Vilken rytm är det? Hur känner du dig där? Om jag då frågar hur naturligt är stress? Det framhävs med olika studier gör si gör så när det så enkla förvandlas till något komliserat. Är det kompliserat tycker du egentligen?

När du känner ro vart är det? Hur skulle du vilja ha ditt liv på riktigt?

Titta på vattnet hur rör det sig? Är det stressat att det måste komma fram i tid och sedan ska jag vara där och där. Tror du vattnet gör så?

Eller en planta som ska växa i sin naturliga växttid tills den är klar. Eller ska vi säga till plantan med komandot att va mogen nu, för att jag har planerat att du ska vara klar på tisdag klockan två. Om du pressar den inte ger den den tid den behöver i sin naturliga rytm hur blir plantan då?

Jo den tror att den inte duger ett skit och börjar stänga av den naturlighet den bär för alla bevisar hela tiden att den har fel. För den tror påä det ni säger. Men den är inte klar den har inte fått den färg den behöver än. Den har gått och förlorat sin tro på att den bär på all naturlighet den egentligen är utrustad med.

Ser ni några likheter med människor här?