Inre lugn

Inre lugn vill vi alla ha eller hur? Det där lugnet som bara infinner sig av lätthet. Alltså inte på tillgjort sätt. Eller att tänka positivt utan vara med det som är utan att säga eller bedömma något som fel att tänka rätt att tänka. Utan bara med inre stillhet vara med det som  är i just dig.

Vi tror att vi behöver hela tiden bli bättre och bättre verson av oss själva. Det har även jag trott. Men om vi förminskar allt till en liten skala. Och tittar oss omkring på naturen. Hur är den?

Vi har konstruerat något redan förskolan sedan ettan sedan kommer tvåan då är jag lite bättre. Är vi verkligen lite bättre då?

Vi har allting inom oss. Hur mycket tid har vi tagit oss tid till att upptäcka vad som sker egentligen inom oss. För samhället går på det går på det gör ju oss i ett tempo som vi inte är gjorda för.

Andas in.....andas ut........andas in andas ut. Hur känns kroppen?

Vad sker i dig när jag skriver detta?

Vi behöver mer vara för det naturliga än emot. Om vi går emot naturen så går vi mot oss själva. Eftersom vi är en del av den.

Hur går vågorna? Hur är din takt i dig?

Jag skriver och säger rakt på för det är dax att vara med oss istället för mot oss.

Vi har matats med mycket som har blivit våra trosystem. Hur sann är dem? Om ni visste hur lite förändring du kan göra om du är kvar i dina gamla trosystem

Du får bara om och om igen samma. Som leder till samma känsla osv.

Vågar du gå en annan väg nu?Hur gör man då?Det berättar jag gärna vidare om. Hur mycket som helst men i lugn takt en sak i taget andas in andas ut..........